Fakultet

”Hur får människor rätt till sociala rättigheter i dag?”

Vad händer när det som vi kallar för välfärdssamhället genomgår en omvandling? Hur ser den omvandlingen ut? Vad får civilsamhället eller frivilliga insatser för roll? Har idrotten blivit en viktig spelare i det brottsförebyggande arbetet?
Det här är frågor som forskaren David Ekholm tittar på. Han är säsongens sista gäst i podden Fakultet.
– Barn och ungas deltagande i idrottsföreningar och i civilsamhället är viktigt. Sen kan de politiska förväntningar som finns, ibland inte vara helt i linje med vilka resurser och möjligheter det civila samhället och idrottsföreningar har att möta dem, säger David Ekholm.
Lyssna på hela samtalet med programledare Marcus Nyenger.
--
Vinjettmusik av Bensound.
Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

”Många könsskillnader har att göra med sociala normer”

Tjejer har bättre betyg än killar och vidareutbildar sig i högre grad – men tjänar i genomsnitt fortfarande tio procent mindre. Det är ett tydligt exempel på ett av många områden som ryms inom det vi kallar för genusekonomi.
Mimmi Gustafsson är gäst i säsongens tredje avsnitt av podden Fakultet. Hon forskar om genusekonomi och diskriminering och har ett särskilt intresse för hur sociala normer och stereotyper på påverkar ekonomiska utfall på bland annat arbets- och bostadsmarknaden. Har en ensamstående mamma svårare att få hyresbostad än en ensamstående pappa? Skulle chansen att få ett jobb vara lägre om man i ansökan skriver att man planerar att vara föräldraledig? Det är några av frågorna som Mimmi Gustafsson tittat på i sin forskning.
– Det här är saker som behöver diskuteras mer. Kvinnor tar i högre utsträckning ut föräldraledighet och det kan tänkas att de i också drabbas av diskrimineringen eller missgynnandet, säger hon.
Lyssna på hela samtalet med programledare Marcus Nyenger.
--
Vinjettmusik av Bensound.
Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

”Kontakter med det offentliga ska vara simpla”

När kommuner och myndigheter inför digitala tjänster är ett mål att förbättra tillgängligheten för medborgarna. Men för boende i utanförskapsområden kan det skapa nya hinder för integration. Det säger Ahmed Kaharevic, som nyligen disputerade med sin avhandling ”Tillgång utan inkludering: Att utöva sociala rättigheter och skyldigheter i utsatta områden i en digital välfärdsstat”, i vårens andra samtal i podden Fakultet.
Tillsammans med sin forskargrupp har han gjort en omfattande enkät i stadsdelen Skäggetorp i Linköping.
– Många av de vi mötte säger att de har stora utmaningar när de ska ta del av digitala offentliga tjänster. Det kan handla om brev från regionen på Kivra eller hur man ska hantera ärenden från Migrationsverket, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Samtidigt såg vi att de flesta har tillgång till mobil, till internet och de flesta använder sociala medier.  Så å ena sidan verkar det digitala vara ett problem, å andra sidan verkar det inte vara ett problem, säger Ahmed Kaharevic.
Utöver enkäterna har han gjort djupintervjuer med boende och yrkesverksamma i Skäggetorp och även stadsdelen Navestad i Norrköping.
– Vi kom fram till att vara digitalt inkluderad är mer komplext än att bara ha tillgång till en mobil. Att kunna hantera sociala medier innebär inte att du kan hantera Arbetsförmedlingens digitala tjänster.
Lyssna på hela samtalet med programledare Marcus Nyenger.
--
Vinjettmusik av Bensound.
Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

”Historia om hur den globala punkvärlden kommer till lokala småorter”

Råpunken uppstod under det tidiga 1980-talet. Musiken var snabbare och råare än den första punkvågen. Det var snarare moll än dur och uttrycket mer världspolitiskt orienterat. I vårens första avsnitt av Fakultet samtalar vi med David Andersson, doktorand i historia, som i sitt avhandlingsprojekt ”Råpunk - En historia om ett annorlunda svenskt 1980-tal" analyserar hur ett undergroundfenomen förenade unga punkare världen över.
Råpunkscenen, som genomsyrades av en antikommersiell do it yourself-filosofi (DIY), var oftast centrerat till mindre landsbygdsorter och projektet har sin utgångspunkt i de lokala scenerna i Tranås, Finspång och Linköping.
Avhandlingen tar avstamp i begreppet glokalitet och David Andersson tittar på hur de lokala scenerna interagerade med nationella och internationella nätverk bestående av likasinnade. Han har bland annat fått ta del tre gigantiska brevsamlingar från lokala aktörer.
– Många av de här personerna känner sig alienrade, de är som rymdvarelser nästan i sin egen situation. I punken får de ett sammanhang, en familj och en gemenskap där de kan få utlopp för sin ideologi, musiksmak och kreativitet. Det märks tydligt i breven. En kille skriver exempelvis; ”vad glad att du svarar, här i Sydafrika känner jag att jag kvävs, mer här behöver jag inte tänka på vad säger utan att riskera att få stryk eller bli tagen av polis”. Det är väldigt spännande och det finns ingen annan forskning på detta. Nu vill jag inte spoila för mycket, men jag vill försöka svara på den stora frågan om varför vill vissa ungdomar bli en del av den här kulturen och vad finns det för drivkrafter? säger David Andersson.
Lyssna på hela samtalet med programledare Marcus Nyenger.
--
Vinjettmusik av Bensound.
Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

TRAILER: Ny säsong och ny programledare

Fakultet är tillbaka med en ny säsong. Fakultet är en samhällsvetenskaplig podd där vi lyfter aktuell forskning som vill berätta något nytt om världen vi lever i och utmaningarna vi står inför.
I säsong sex kliver Marcus Nyenger in som ny programledare och vi kommer bland annat prata om genusekonomi, hur våra myndigheters digitala tjänster kan skapa ett utanförskap och vi kommer vi djupdyka i råpunk. Ni hör, vilken bredd!
Hela säsongen släpps 4 mars, så ber glöm inte att följa oss. Du hittar Fakultet där poddar finns.
--
Vinjettmusik av Bensound.
Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

”Vi behöver se samhällsutmaningarna ur olika perspektiv”

I det andra specialavsnittet av podden Fakultet 2025 pratar vi om medicinsk humaniora – ett forskningsfält som länge varit starkt på Linköpings universitet. Men vad handlar det om och hur kommer den tvärvetenskapliga forskningen samhället till nytta?
LiU var först i Sverige med att etablera medicinsk humaniora som forskningsmiljö, redan 1981. Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) tillkom 2020. Här arbetar forskare tvärvetenskapligt för att undersöka till exempel skilda erfarenheter av hälsa och sjukdom. Men forskningen handlar inte bara om individnivån – utan även om hur vårt samhälle berörs när till exempel en ny diagnos etableras eller när medierna matar oss med en viss bild av en sjukdom.
Kristin Zeiler och Lisa Guntram, föreståndare och koordinator på CMHB, gästar podden Fakultet och pratar om styrkan med att samla tvärvetenskaplig forskning och utbildning för att nå ut såväl lokalt som nationellt och internationellt.
– Vi behöver kunna se samhällsutmaningarna från olika perspektiv. Från individens upplevelse till mer större samhälleliga strukturer. Om vi ska tackla till exempel sjukdomar som drabbar kvinnor i större utsträckning, där blir det en jättestor vinst med att samlas kring sådana frågor vid ett centrum, säger Lisa Guntram.
CMHB har ett nära samarbete med Angela Woods, professor vid Durham University, som utsågs till hedersdoktor vid Filosofiska Fakulteten 2025.
Vid Medicinska Fakulteten utsågs Gillian Einstein, professor vid University of Toronto, till hedersdoktor. Nyheter som gladde Kristin Zeiler.
– Det är otroligt roligt och betyder jättemycket för oss! Både Angela och Gillian jobbar i det tvärvetenskapliga fältet mellan humaniora, samhällsvetenskap och medicin, säger hon.
--
Medverkade:
Kristin Zeiler, professor på TEMA
Lisa Guntram, universitetslektor på TEMA
--
Producent och programledare: Marcus Nyenger
Vinjett: Bensound
Speakerröst: Fredrik Andersson
--
Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

Drömmen: Centrum för forskning om samspelet mellan människor och robotar

Människor och robotar. 2025 lever vi sida vid sida – men hur kan vi göra det på bästa sätt? Forskaren Hannah Pelikan är väldigt nyfiken på det här samspelet och hoppas kunna bygga upp ett forskningscentrum inom området på Linköpings universitet.
Linköpings universitet var tidigt ute med tvärvetenskap. LiU gick i bräschen – men vad menar vi egentligen med begreppet? Och hur kommer den tvärvetenskapliga forskningen samhället till nytta?
I detta första specialavsnitt av Fakultet gästar Asta Cekaite, professor vid Tema Barn och prodekan för forskning och forskarutbildning vid Filosofiska fakulteten, och Hannah Pelikan, postdoktor i språk och kultur vid institutionen för kultur och samhälle (IKOS).
Hannah Pelikan fick nyligen ett stort forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond. Hon har länge varit nyfiken på interaktionen mellan människor och robotar.
– Min stora dröm är att bygga ett centrum för människor- och robotinteraktion som kan locka internationella forskare, men också koppla samman med företag och andra forskningsinstitutioner som kan bidra med praktiska problem, säger hon.
Lyssna på hela samtalet i detta bonusavsnitt av podden Fakultet.
--
Medverkade:
Hannah Pelikan, postdoktor och en av 2025 års Pro Futura-forskare. Läs mer om hennes forskning i artikeln "Hon vill få robotar att uppföra sig bättre".
Asta Cekaite, professor och prodekan vid Filosofiska fakulteteten vid LiU 
--
Producent och programledare: Marcus Nyenger
Vinjett: Bensound
Speakerröst: Fredrik Andersson
--
Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

Ransomeware har blivit kontorsjobb

Etiska hackare, så kallade bug hunters, blir allt vanligare när företag och organisationer vill säkra upp sina system för att slippa att bli utsatta för intrång och hot. Men hur fungerar det att vara en konsult i bedrägeribranschen – fast på den lagliga sidan? Det tredje avsnittet av Fakultet handlar om cybersäkerhet i din vardag.
”Hackning är väldigt likt att vara som en tjuv eller grov kriminell. Du har mer makt vid än dator än om du skulle råna en bank fysiskt. Anledningen till att jag inte gör något kriminellt är jag vet att hur det fungerar och genom att göra det etiskt så hjälper jag företag och kritiska infrastrukturer att skydda sig mot en attack.”
Hör Alex, som är konsult och etisk hackare. Du hör även Mikael Asplund, biträdande professor vid Linköpings universitet som forskar om cybersäkerhet.
--
Medverkade:
Mikael Asplund, bitr. professor, Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet
Alex/Brumenz, säkerhetsspecialist/hackare Yeswehack
--
Producent: Annelie Norberg
Slutmix och musik: Mattias Edborg och Albin Linder
Intervjuare i detta avsnitt är Albin Linder, student på kommunikation, samhälle- och medieproduktion vid Linköpings universitet.
Vinjett: Bensound
Projektledare: Marcus Nyenger
--
Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

Om makten och äran – och den psykiska hälsan. Amen

Det toxiska ledarskapet har många ansikten. Ett ledarskap där makt och egenintressen går främst - och som kan ha stor påverkan på prestationerna på arenan.  I Fakultet hör vi Carolina Lundqvist, en av Sveriges mest namnkunniga forskare inom idrottspsykologi.
”Att elitidrottare kan uppleva psykisk ohälsa, jag tycker att det är lite konstigt att det uppmärksammas först nu. Idrottare är ju också människor som är under hög press och höga krav,  det skulle vara konstigt om idrottare på något sätt per automatik skulle vara immuna mot psykisk ohälsa.”
Carolina Lundqvist är docent i psykologi och idrottsvetenskap vid Linköpings universitet. Hon är även legitimerad psykoterapeut och en av våra allra mest namnkunniga forskare inom idrottspsykologi. Hennes forskning visar att uppemot en tredjedel av de elit – och tävlingsidrottare hon studerat har upplevt psykologiska övergrepp i någon form.
Hon har även jobbat över tio år åt Sveriges olympiska kommitté, SOK och vi får följa med när hon reser för att delta i Internationella olympiska kommitténs (IOK:s) konferens.
--
Medverkade:
Carolina Lundqvist, leg. psykoterapeut, docent i psykologi och idrottsvetenskap vid Linköpings universitet. För mer information om Carolina besök hennes egna hemsida.
--
Producent: Annelie Norberg
Slutmix och musik: Mattias Edborg
Vinjett: Bensound
Klipp kommer från Spanska El Economista, El Mundo, ASTV och Australiska The Project.
Projektledare: Marcus Nyenger
--
Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

Nej, nej tryck inte på röda knappen – om AI i skolan

Det finns ett före och ett efter 2022 i skolvärlden, ett före och ett efter ChatGPT och andra AI-drivna språkmodeller. I Fakultet får vi höra forskare, lärare och elever om AI som skräckscenario – eller bara som ett nytt verktyg att förhålla sig till. Om att kontrollera – utan att misstänkliggöra.
”Jag vet inte om jag skulle misstänkliggöras om jag använde diskmaskin istället för att diska för hand. Nu när jag har en diskmaskin. Men vi flyttar ju hela tiden gränser och nu har vi ju definitivt kommit in i en tid där positioner måste förflyttas för att någonting nytt har kommit in och då måste också tankesystemen liksom följa med ..."
Hör Helen Winzell, prisad forskare, språkdidaktiker och lärarutbildare vid Linköpings universitet. Vi besöker även svensklärare och elever på Praktiska gymnasiet i Linköping som berättar om sin vardag med AI som verktyg – och orosmoln.
--
Medverkande:
Helen Winzell, forskare och lärarutbildare vid Linköpings universitet som har fått Sveriges största lärarpris.
Amanda Almén och Sofia Zollner, svensklärare på Praktiska gymnasiet i Linköping.
William Fransson och Charlie Ziegler, elever på Praktiska gymnasiet
--
Producent: Annelie Norberg
Slutmix: Mattias Edborg
Vinjett: Bensound
Klipp ur filmen Döda poeters sällskap (1989) och Spider Man Song Original
Projektledare: Marcus Nyenger
--
Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast